Scientologys frivilligpastorer lovordades i en ceremoni den 17:e oktober för sin del i att hjälpa Taiwan återhämta sig från den värsta tyfon som drabbat landet på femtio år. Mei Tsu Lee, som representerar Scientologi-kyrkan på Taiwan, mottog priset som delades ut av Ungdomarnas frivilligförbund och Kaohsiungs ledande politiker. Många andra grupper och individer bekräftades också vid evenemanget.

Tyfonen Morakot slog till på södra Taiwan i augusti förra året och dödade mer än 600 och orsakade skador för uppskattningsvis 1,5 miljarder dollar. Mer än 3 meter regn dränkte ön och orsakade rekordartade översvämningar samt jordskred som begravde hela byar.

Trots att mer än 20 000 soldater sattes in i katastrofinsatsen, skulle landet utan hjälp från frivilliga inte ha kunnat tillgodose behoven från de omkring 7 000 som förlorade sina hem, och inte ha klarat det enorma saneringsarbete som krävdes för att återställa ön till något som liknade normala förhållanden.

De klargula tröjor som kännetecknar Scientologys frivilligpastorer blev snabbt en välkommen syn under dagarna som följde på tyfonen. Scientologerna hjälpte till att dela ut mat, vatten och förnödenheter och kavlade upp ärmarna för att hjälpa byarna att rensa upp berg av lera som fanns överallt.

Men det var Scientologi-assister – andlig första hjälpen – som var det värdefullaste bidraget från Scientologys frivilligpastorer. Assister är metoder som utvecklats av L. Ron Hubbard, och ger lindring genom att ta itu med känslomässiga och andliga faktorer vid stress, trauma, sjukdom och skada.

”Jag kunde inte blunda för att sova”, säger en kvinna som överlevde tyfonen. Assisten gav henne omedelbar lättnad. ”Nu har känseln kommit tillbaka och jag kan äntligen sova.”

”Tack för att du hjälpte mig sätta tillbaka leendet i mitt ansikte”, sade en person som blev hjälpt med en assist. ”Trycket är borta.” Hon bad om att få lära sig metoderna så att hon kunde hjälpa sin familj och sina grannar.

För den 64-åriga kvinnan vars bananodling bokstavligen hade spolats bort, såg det ut som om tyfonen hade förstört allt. Hon var desperat av oro för hur hon och hennes dotter skulle kunna gå vidare. Men efter hennes assist såg det hela annorlunda ut: hon var avslappnad, till och med optimistisk, och började planera för framtiden.

Frivilligpastorerna var inte där bara för Morakot-offren, de gav också assister till de militärer som utförde katastrofinsatser.  En soldat var så imponerad av den förändring han upplevde som ett resultat av sin assist, att han bad frivilligpastorerna lära honom hur man ger dem.  ”Jag kände mig verkligen lyckligt lottad för att ha hjälpt till i denna katastrof”, sade han. ”Jag har aldrig varit inblandad i en mer meningsfull verksamhet. Nu vill jag göra mer.”